Seminarium om Rädda Östersjön
Kan vi rädda Östersjön? Det finns både hot och hopp, konstaterades under seminariet om Östersjön den 24 november, som hade fokus på fisken.
Det var många engagerade besökare på plats i Campus Roslagen lokaler den mörka höstkvällen i oktober på seminariet - om hoten och möjligheterna för att rädda fisken i Östersjön. Drygt 90 miljoner människor bor och verkar runt Östersjön, och alla vi påverkas av och påverkar Östersjön. Hur är nuläget och hur ser den framtida prognosen ut för innan havet och fisken?
Karolina Losell från Sparbankens stiftelser och Andrea Sylvén från ICA Flygfyren inledde seminariet och hälsade alla besökare välkomna. De passade också på att berätta om projektet ”Rädda Östersjön” som riktar sig till skolelever.
Folke Rydén om Östersjöns hot och hopp
Först ut på scen en var sedan journalisten Folke Rydén.
Han berättade om hur han sett naturförstöring och skogsskövling runt om i världen och att han därför börjat engagera sig för vår naturen i vår närhet - Östersjön - och hur den mår. Bland annat har han, tillsammans med naturfotografen Mattias Klum, gjort flera dokumentärfilmer om torskfisket, övergödningen och miljögifter i Östersjöområdet. Alla filmer går att hitta på hemsidan www.urbalticsea.com
Vad kan vi göra?
Folke avslutade sitt föredrag med att prata om tre saker vi alla kan göra?
-
Bry oss om frågan
-
Skaffa kunskap
-
Agera! Prata med andra - sprid kunskap
Hoten är många, men det handlar om BÅDE Hot och Hopp. Det är viktigt att inte ge upp. Det görs mycket bra, ta fasta på det, sa han med en positiv avslutning.
Kan man kombinera fiskodling och växtodling?
Amelia Morey Strömberg från Utvecklingscentrum för vatten, berättade sedan om om Akvaponi, ett sätt att kombinera ett akvarium med ett "växthus", där fiskarnas avföring, tillsammans med bakterier fungerar som näring för växter som man kan odla, i samma vatten.
Tanken med odlingssättet uppstod efter ett torrt år med dåliga skördar som resultat. Man insåg att vi måste bli bättre på att använda vattnet som resurs att odla foder, grönsaker och fiskodlingar, genom att kombinera allt i ett!
En akvaponi-lösning förbrukar bara 10 procent av vattenanvändningen mot vad motsvarande produktion hade gjort annars.
Det finns flera anläggningar igång redan, men de flesta är ganska små. Amelia tipsar bland annat om att röding och bladgrönsaker fungerar jättebra ihop, men att det behövs mer forskning, konstaterade Amelia.
Panelsamtal om strömming, fiskekvoter och fiskars lekplatser
I panelen deltog Folke Rydén och Amelia Morey Strömberg, men dessutom anslöt Karin Karlsbro, Europaparlamentariker (från Roslagsbro) samt Jens Olsson, Forskare, Vicedekan och Koordinator SLU Vattenforum.
Karin konstaterade att hon älskar strömming, men det är inte bra att hon som kvinna har ätit så mycket Östersjöfisk, på grund av miljögifter, som nu lever kvar i hnnes döttrar. Hon var dessutom orolig för Ryssland, för miljöarbetet runt Östersjön påverkas också av detta.
Jens berättade om läget för våra kustnära fiskar, För gäddan, siken, gösen och abborren går det dåligt för, även om det går bra för abborren på vissa platser, lokalt. Det finns nästan heller ingen stor strömming.
Han konstaterade att vi idag fiskar och sätter fiskekvoter utifrån maximal avkastning av fiskbeståndet, men vi borde tänka mer på hela systemet när vi fattat besluten.
Medskick till EU om internationellt samarbete
Karin Karlsbro tog upp frågan om EU:s roll med fiskekvoterna och hon tyckte bland annat EU idag inte tog hänsyn till Östersjöns speciella förutsättningar när kvoter beslutades - det är en skör miljö.
Folke återkom till att prata om möjligheter och hopp - att saker och ting förändras och det kan förändras även till det bättre. Det kan gå riktigt fort. Exempelvis skulle vi kunna sluta fiska helt om vi vill se en snabb förbättring!
” ─ Ge alla 450 svenska yrkesfiskare en miljon var, mot att de inte fiskar på ett helt år. Det är inga pengar i statsbudgeten och skulle ge många fiskar en chans att återhämta sig”, föreslog han.
Jens sa att en viktig lösning var att fiska mindre och förnuftigare, till exempel inte bara bry sig om EN fiskart i taget.
" ─ Försök att diversifiera vilka fiskar vi tar upp. Idag kan man äta braxbiffar från Finland i skolan, till exempel."
Amelia tyckte att ”vi måste bry oss om vattenkvaliteten” i Östersjön också, för de förbättringar vi kan göra idag kommer ge positiva effekter långt in i framtiden.
Som en del av kvällens paneldiskussioner bidrog många från publiken med insatta frågor om allt från trålfiske till miljögifter!
Karin Karlsro avslutade seminariet och frågestunden med att tacka alla för det samlade engagemanget på mötet;
” ─ Nu känner jag att jag känner att jag kan åka tillbaka till Bryssel för fortsatta förhandlingar med mer kraft från alla er!”
