Hej Rasmus!

Norrtälje kommun satsar på renare vatten – hur går det konkret till kring projektet med att restaurera våtmarker och anlägga fosfordammar. Vi frågar Rasmus, som är expert på området.

 

1. Hur fungerar våtmarker och fosfordammar i praktiken och hur lång tid tar det innan man ser en förbättring av vattenkvaliteten?

 

Att anlägga våtmarker eller fosfordammar är metoder som efterliknar naturens egna reningsverk. Genom att nyttja naturens egen förmåga att rena vatten från näringsämnen bidrar de till att motverka övergödning. De två åtgärdstyperna skiljer sig i storlek och utformning men huvudprinciperna för reningen består av två delar: sedimentation och biologisk rening. Fosfor är ofta bunden till lerpartiklar som kan sedimentera då vattnet bromsas upp. Kväve renas av bakterier som omvandlar nitratkväve till kvävgas genom denitrifikation. Effekterna kan ses relativt snabbt då biologin har etablerat sig inom något år medan sedimentationen pågår så snart vattnet bromsas upp i fosfordammen eller våtmarken.

 

2. Vilka djur och växter gynnas av att ni restaurerar våtmarker och anlägger fosfordammar?

Många arter gynnas av en våtmark. Fosfordammar anläggs primärt i näringsreduktionssyfte och bidrar inte i lika hög grad till biologisk mångfald men många olika arter av både under- och övervattenväxter, fåglar, fisk, grod- och kräldjur kan gynnas av en våtmark. För att gynna specifika arter krävs dock planering av våtmarkens utformning och även löpande skötsel anpassad för den art man önskar gynna. Exempelvis kan vissa arter missgynnas om våtmarken anläggs så att fisk tillåts vandra uppströms genom våtmarken. Omvänt så kan arter som är beroende av att kunna vandra i vattensystem missgynnas av en våtmark om den anläggs så den utgör ett vandringshinder.

​

​

3. Hur påverkas vi människor av bättre vattenkvalitet i sjöar och vattendrag och vad kan vi själva göra för att bidra till renare vatten?

Östersjön är ett extra hårt utsatt hav. Nedskräpning, giftiga utsläpp och övergödande ämnen är några saker som påfrestar havet och de arter som finns där såsom fiskar, däggdjur, fåglar och växter. Inte sällan hör vi om bland annat algblomning och minskande fiskbestånd. Våra lokala sjöar och vattendrag kan ha liknande påverkan och det är ju samma vatten som till slut når Östersjön. Om vi kan minska påverkan på våra vatten skapar vi också förutsättningar för en återhämtning.

​

För att genomföra åtgärder som våtmarker och fosfordammar (som motverkar övergödning) krävs rådighet över mark och vatten där det finns goda förutsättningar för anläggning. De flesta invånare och fastighetsägare har alltså normalt sett inte den möjligheten. Det finns såklart annat man kan göra som att vara påläst och dela med sig av kunskap och motivera andra som har möjligheter att anlägga exempelvis en våtmark.

 

Annat praktiskt som alla kan göra är att:

• hushållsavfall hanteras, sorteras och lämnas på avsedd plats på återvinningscentral.

• Fastighetsägare med enskilt avlopp kan även se till att avloppets rening uppfyller de krav som ställs samt att det sköts

• och att vi endast spolar ner det som ska spolas ner i avloppet.